Taggaviktnedgang

Tankarna kommer -"Nu måste jag komma igång" tankarna håller i sig precis hela tiden. Ångesten kommer såfort man brutit mot sina tankar med att stoppa i sig nått smarrigt. Men ändå gör man det. Träningen ligger på is, "du ska börja" ,men "måste bara". 

Jag är nu uppe i 90 kilo. När jag slutade med min antidepp så flög bara kilona iväg. Ständig känsla att bara vilja ha nått gott eller bara ha något ätbart. Jag ser bara att det går utför och får panik, ångest. Men ändå kan inte min mentala del hålla sig ifrån. Jag vill ut och gå eller köra igång med träning men alltid finns det någon bra anledning att låta bli. Träningskortet förblir en tanke. Ju längre kilona tickar iväg så tänker jag att det bara blir svårare och svårare och lättare att bara skita i det, bara skita i att jag går upp i vikt. 

Att jag lyckats förut är ingen tröst, jag vill ju vara kvar där jag var, men sånt är inte läget. Det är tufft att gå ner så många kilon och sen nästan vara tillbaka, för det vill man ju inte. Det har absolut inte heller vart min tanke att sluta träna och sånt heller det bara blev. 

 

Just nu funderar jag på att börja köra spinning igen, försöka komma igång. KOMMA IGÅNG. Många viljor och svårt att komma till skott!